Tuffare krav vid konsument-marknadsföring

Publicerat: 8 månader sedan

Regeringen föreslår i propositionen ”Ett moderniserat konsumentskydd” flera lagändringar för att modernisera konsumentskyddet till den ökade digitaliseringen. Förslaget innebär bland annat tydligare krav på transparens gällande marknadsföring av prissänkningar, rangordning av produkter i e-handel samt kundrecensioner. Samtidigt kan de ekonomiska konsekvenserna av bristande efterlevnad riskera att bli större. I denna artikel skriver Katarina Ladenfors, advokat och partner på MarLaw, mer om vad förslaget innebär. 

Tuffare krav vid konsumentmarknadsföring

Regeringen föreslår i proposition 2021/22:174 ”Ett moderniserat konsumentskydd” flertalet lagändringar i syfte att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och innebär en modernisering och anpassning av konsumentskyddet till den ökade digitaliseringen.

Ökad beloppsgräns, samt utökade möjligheter att påföra marknadsstörningsavgift

Enligt marknadsföringslagen (2008:488) (MFL) kan en marknadsstörningsavgift påföras en näringsidkare, eller någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar, när denne uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot vissa särskilt utpekade bestämmelser i MFL, samt andra lagar. Marknadsstörningsavgiften får bestämmas till lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor, men får inte överstiga 10 procent av näringsidkarens årsomsättning det närmast föregående räkenskapsåret.

Med hänsyn till de nya krav som fastställts genom direktivet, föreslår regeringen en förändring vad gäller den övre beloppsgränsen. Regeringen föreslår att denna i stället bestäms till 4 procent av näringsidkarens omsättning räkenskapsåret innan överträdelsen upphörde eller när näringsidkaren delgavs stämningsansökan, om den inte har upphört dessförinnan. Om årsomsättningen måste uppskattas får den högst fastställas till 2 000 000 euro. Förändringen förväntas få stor betydelse, med anledning av att sanktionsavgifterna i det enskilda fallen kommer kunna bestämmas till betydande belopp, vilket förväntas leda till ökade incitament för näringsidkare till efterlevnad av konsumentskyddsbestämmelser. Avgiftens storlek ska bedömas med hänsyn till särskilda kriterier.

Regeringen föreslår vidare att överträdelser av alla bestämmelser i MFL ska omfattas av marknadsstörningsavgiften, samt att den lista som anges i 29 § MFL av bestämmelser i speciallagstiftning som omfattas av marknadsstörningsavgift ska tas bort. Genom förändringen kommer tillämpningsområdet för marknadsstörningsavgifter bli större, vilket innebär utökade möjligheter att påföra marknadsstörningsavgift.

Förstärkta transparenskrav vid prissänkningar

Regeringen föreslår även att en ny bestämmelse införs i prisinformationslagen (2004:347) avseende transparens vid prissänkningar. Genom bestämmelsen åläggs näringsidkare att i samband med att en produkt tillhandahålls med angivande om att priset har sänkts, även ange det tidigare priset. Med det tidigare priset avses det lägsta pris som näringsidkaren tillämpat för produkten under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. När prissänkningar sker gradvis kan däremot det pris som gällde före den första sänkningen tillämpas, och när det gäller varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla gäller inte transparenskravet. Förslaget innebär ett förtydligande vad gäller hur näringsidkare ska marknadsföra prissänkningar.

Nya krav på transparens i marknadsföringslagen

Genom förslag till flera nya bestämmelser ämnar regeringen stärka konsumentskyddet genom förstärkta krav på transparens. Regeringen föreslår att näringsidkare som tillhandahåller marknadsplatser online, måste informera huruvida den som erbjuder en produkt på marknadsplatsen är näringsidkare eller inte. Lämnas inte den informationen anses marknadsföringen vilseledande. Med bestämmelsen ämnas det göras tydligare för en kund huruvida det är en näringsidkare eller en privatperson denne ingår avtal med på marknadsplatser online, vilket förväntas medföra att konsumenter får en förstärkt möjlighet att fatta välgrundade affärsbeslut.

Vidare föreslår regeringen att när näringsidkare ger konsumenter möjlighet att söka digitalt efter produkter, denne åläggs att informera om de kriterier som främst bestämmer rankningen av de produkter som presenteras och deras betydelse jämfört med andra kriterier. Informationen ska vara direkt och lätt tillgänglig där sökresultatet presenteras, och framgå i ett särskilt avsnitt i onlinegränssnittet. Förslaget innebär att det måste konkretiseras varför produkter, efter konsumentens sökning, presenteras i en viss rangordning.

Vad gäller konsumentrecensioner föreslår regeringen att näringsidkare som ger tillgång till sådana ska informera om näringsidkaren på något sätt säkerställer att recensionerna kommer från konsumenter som faktiskt har använt eller köpt produkterna, och i sådant fall hur detta görs. För det fall näringsidkaren inte vidtar några åtgärder enligt ovan ska det framgå. Förslaget motiveras med konsumenters ökade benägenhet att förlita sig på konsumentrecensioner, vilket innebär att det också tydligt borde framgå huruvida dessa är träffande eller inte.

Moderniserade transparenskrav i distansavtalslagen

Ett flertal förändringar föreslås också i lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen). Exempelvis vid personanpassning av priser på grund av automatiserat beslutsfattande föreslås att det införs ett informationskrav om förhållandet för näringsidkaren. Genom automatiserat beslutsfattande och profilering av konsumenters beteende är det möjligt för näringsidkare att bedöma konsumenters köpkraft. Bedömningen kan användas för att personanpassa priser. Genom föreslaget åläggs näringsidkare att tydligt informera konsumenter om redovisade priser har personanpassats på grundval av automatiserat beslutsfattande.

Vad gäller distansavtalslagen tillämpningsområde föreslås dessutom att lagen tillämpas på avtal där näringsidkaren tillhandahåller ett digitalt innehåll, som levereras på något annat sätt än på ett fysiskt medium och utförande av digitala tjänster, i utbyte mot endast konsumentens personuppgifter. Förslaget innebär att personuppgifter kan användas som betalmedel på samma sätt som pengar i fråga om sådana avtal. Betalning i form av personuppgifter kommer därmed ses som ett köp konsumenträttsligt.

Sammanfattning

Sammantaget kan det konstateras att regeringens förslag innebär att företag behöver vidta åtgärder för att tillförsäkra en ökad transparens, samtidigt som konsekvenserna av bristande efterlevnad riskerar att bli ekonomiskt mer betydande än tidigare.

Stockholm den 19 april 2022

Katarina Ladenfors

Se vårt webinar på ämnet tillsammans med Katarina:

Dela sida:

Relaterade nyheter

Senaste nytt​

Bli medlem

Ansök om medlemskap

Villkor
© IAB Sverige AB - All rights reserved