Månaden fråga april 2020
Är det tillåtet att göra reklam med hänvisning till Corona?

Det är tillåtet att i reklam informera konsumenter och företag om hur risker med covid-19 (Coronavirus) kan förebyggas eller mildras genom exempelvis viss säkerhetsutrustning. Det är däremot förbjudet att utnyttja folks oro för smitta eller på annat sätt använda överdriven skrämsel i reklam för att sälja produkter och tjänster. Grundläggande är att avsändaren (annonsören eller medverkande) kan bevisa att den aktuella produkten har den avhjälpande förmåga som framställs i marknadsföringen. Den marknadsrättsliga praxis avseende marknadsföring kopplad till just covid-19 saknas. Däremot finns lagstiftning och en hel del avgöranden av betydelse där domstolen har prövat hur skrämsel och påståenden om att en produkt förmår att bota sjukdomar har prövats.

En grundläggande princip är enligt det etiska regelverket ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation är att Marknadskommunikation inte  utan vägande skäl får spela på rädsla eller fruktan eller utnyttja olycka eller lidande. Vidare får marknadskommunikation inte vädja till övertro eller vidskepelse. I marknadsföringslagen (MFL) förbjuds marknadsföring som innehåller felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet enligt 10 § i MFL.I bestämmelsen anges exempelvis att det är vilseledande med felaktiga påståenden eller andra framställningar som rör en produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa och miljö.

Den så kallade svarta listan till marknadsföringslagen innehåller 31 stycken affärsmetoder som under alla förhållanden är otillåtna. Marknadsföring som sker i strid med bestämmelserna i listan är alltid att anse som otillbörlig marknadsföring. Enligt punkt 12 i svarta listan är det förbudet att i sak använda oriktigt påstående om arten och omfattningen av den risk konsumenten utsätter sig själv eller sin familj för om han eller hon inte köper produkten. Vidare anges i punkt 17 att det är vilseledande att oriktigt påstå att en produkt förmår bota sjukdomar, funktionsrubbningar eller missbildningar.

Sammanfattningsvis är det inte otillåtet att i reklam hänvisa till den pågående Coronapandemin. Reklamen får dock inte uppfattas som att den utnyttjar den aktuella situationen med Corona i samhället. Det är med andra ord lätt att trampa fel och göra vilseledande eller skrämmande reklam.


Månadens fråga mars 2020
Vilken är den största utmaningen med bilder och GDPR?

Det finns flera utmaningar avseende bilder och dataskyddsförordningen (GDPR). En bild som identifierar en fysisk person är en personuppgift. Detsamma gäller för film där en person är identifierbar. När GDPR blir tillämplig krävs att en laglig grund identifieras och att principerna i GDPR följs.

“Jag bedömer att den största utmaningen är kravet på information” – Katarina Ladenfors

Den vars personuppgifter behandlas, det vill säga den som går att identifiera på bilden, ska få information om behandlingen. Hur detta ska gå till när det är flera personer på bilden, tillexempel en grupp är ännu oklart. Räcker det att sätta upp skyltar på plats eller krävs att samtycke innehållande all information inhämtas? Datainspektionen har öppnat upp för att det ska vara möjligt för företag att stödja viss fotografering på den rättsliga grunden berättigat intresse och uttalat att samtycke kan bli krångligt när det är många personer på bilden. Att de identifierade måste få information om behandlingen står helt klart. Något svar på hur informationen ska ges för att företaget ska uppfylla sina skyldigheter enligt förordningen finns ännu inte.

Utmaningarna med att följa GDPR vid bildhantering diskuteras under det digitala frukostseminariet den 24 april kl. 8.30. Seminariet sänds live och du kan delta aktivt på distans. För att delta registrerar du dig här och dagen innan seminariet kommer du som anmält dig få en länk för att kunna delta.


Månadens fråga februari 2020
Vad säger nya spellagen;  får man anordna lotterier i marknadsföring?  

Tidigare gällde att s.k. reklamtävlingar var tvungna att utformas på ett sådant sätt att tävlingen inte riskerade att anses som ett lotteri enligt lotterilagen. För att undvika att hamna i lotterilagen fick inte vinnaren utses genom ett slumpartat moment t.ex. lottning, gissning eller liknade. Anordnandet av ett lotteri för allmänheten krävde nämligen tillstånd av Lotteriinspektionen, vilket enligt praxis inte gavs för reklamlotterier. Det viktiga var då att vinnaren utsågs genom ett prestationsmoment och inte ett slumpmoment.

Sedan 1 januari 2019 har Sverige en ny spellag (2018:1138) som reglerar allt spel om pengar (1 kap. 1 § spellagen). Spel om pengar innefattar även vinster med ett värde i pengar (prop. 2017/18:220 s 85). Spel definieras enligt lagen som lotteri, vadhållning, kombinationsspel och pyramidspel (2 kap. 1 § spellagen). Begreppet spel omfattar därför spel om pengar där möjligheten att vinna helt eller till viss del beror på slumpen (prop. 2017/18:220 s 84). Spel om pengar som helt baseras på spelarens skicklighet faller utanför spellagens reglering (prop. 2017/18:220 s 93). Spellagen ställer krav på att anordnaren beviljas licens.

Om möjligheten att vinna i en tävlingen helt eller delvis beror på slumpen omfattas tävlingen av spellagens reglering. Om deltagarna däremot inte betalar något för att vara med i en sådan tävling krävs ingen licens. Det är därmed tillåtet att anordna insatsfria reklamtävlingar. Detta gör det exempelvis möjligt för företag att arrangera tävlingar i sociala medier där deltagarna exempelvis bara behöver ”gilla” något för att delta i en utlottning. I nuläget finns ingen domstolspraxis som tydliggör vad som betraktas som en insats för att delta i ett lotteri. En utgångspunkt i dagsläget är därför att all form av betalning kan betraktas som en insats.

Enligt 15 kap. 1 § spellagen ska måttfullhet iakttas vid marknadsföring av spel till konsumenter. I propositionen till spellagen nämns som exempel att det får anses strida mot måttfull marknadsföring att ange att ett erbjudande är gratis, om det krävs att spelaren själv måste satsa pengar eller göra någon annan motprestation, t.ex. att lämna person- eller kontaktuppgifter, för att kunna ta del av erbjudandet (prop. 2017/18:220 s 164). Ovanstående resonemang är ännu inte prövat i praxis varför en viss osäkerhet finns gällande detta. Enligt min uppfattning kan resonemanget framför allt gälla i de fall där anordnande av en tävling sker i syfte att just samla in personuppgifter för att sedan användas i marknadsföring. Att däremot begära in de personuppgifter som krävs för att administrera tävlingen borde enligt min uppfattning vara tillåtet. Det är inte heller tillåtet att erbjuda deltagande i lotteri till personer som är under 18 år.

Vi anordnande av reklamlotterier krävs alltid tydliga tävlingsregler enligt 10 § 3 st i marknadsföringslagen. Där ska framgå alla väsentliga villkor för tävlingen. Ni behöver även tänka på personuppgiftsbehandlingen och ange vad som gäller för behandlingen av personuppgifterna. Eventuellt kan ni ta stöd i befintlig GDPR-policy och länka dit beroende på vad som står där. Jag rekommenderar att ni alltid stämmer av tävlingsupplägg och tävlingsregler med jurist för att undvika att trampa fel.