Licensavtal – vad bör man tänka på?

Licensavtal reglerar under vilka förutsättningar en part (licenstagaren) har rätt att nyttja den andra partens (licensgivarens) rättigheter. Det är vanligt att licensavtal ingås för användning av varumärken, upphovsrättsskyddat material, patent och mönster. I praktiken innebär det att licenstagaren får rätt att använda exempelvis ett datorprogram, ett ord eller en bild. Oavsett vad som licensieras så finns det vissa saker som man bör ha i åtanke innan man ingår ett licensavtal. Nedan följer en kort redogörelse för fyra av de frågor som både licensgivare och licenstagare behöver fundera på innan ett licensavtal ingås.

  1. Vilken typ av licens är ändamålsenlig?

Licensavtal delas ofta in i tre kategorier: exklusiva licenser, ensamlicenser och icke exklusiva licenser. Den exklusiva licensen innebär att endast licenstagaren får utnyttja den licensierade rättigheten, licensobjektet. Ensamlicensen liknar den exklusiva, men innebär att även licensgivaren har rätt att utnyttja licensobjektet. Den icke exklusiva licensen innebär också att licensgivaren har rätt att nyttja licensobjektet, men denne har även rätt att licensiera ut objektet till ett obegränsat antal licenstagare. Innan ett licensavtal ingås måste således båda parter fundera över vilka behov som finns i verksamheten så att onödiga begränsningar av användningsrätten kan undvikas.

  1. Vilket geografiskt område är aktuellt?

Vid licensiering av vissa rättigheter, till exempel varumärken och patent, kan det vara viktigt att avgränsa den geografiska omfattningen. I ett sådant fall kanske det ligger i licenstagarens intresse att kunna använda licensobjektet i så många länder som möjligt, medan licensgivaren snarare vill begränsa omfattningen för att också kunna avtala med andra licenstagare. Om avtalet inte reglerar den geografiska omfattningen är huvudregeln att licenstagaren får använda licensobjektet i de territorier där ensamrätten har rättslig verkan. Ett EU-varumärke får i ett sådant fall nyttjas av licenstagaren inom EU, medan ett svenskt, nationellt varumärke endast får nyttjas inom Sverige.

  1. Vilka rättigheter ska följa med licensavtalet?

Den kanske viktigaste frågan är vilka rättigheter som ska följa med licensavtalet. Ska licenstagaren ha rätt att överlåta licensobjektet vidare? Om en programvara är licensobjektet, ska licenstagaren ha rätt att vidareutveckla, ändra eller utföra reverse engineering på programvaran? Är licensobjektet ett upphovsrättsskyddat verk som medför att även upphovsmannen har vissa rättigheter?

  1. Vilka konsekvenser följer av ett potentiellt avtalsbrott?

Licensavtal är till sin natur dispositiva, vilket innebär att parterna är fria att avtala om vilka konsekvenser som ska följa om en part överträder avtalet. Det är dock viktigt att ha i åtanke att licensgivaren kan ha rätt att vidta rättsliga åtgärder på såväl avtalsrättsliga som immaterialrättsliga grunder. Om licensobjektet utgörs av en immateriell rättighet kan nämligen licensgivaren ha rätt att göra gällande immaterialrättsligt intrång, till exempel varumärkesintrång. Det innebär i praktiken att en licenstagare kan drabbas av sanktioner som är strängare än de som följer av avtalet.

Sammanfattningsvis finns det en hel del som man bör tänka på vid ingående av licensavtal, inte minst avseende de fyra punkterna som nämnts ovan. Vid osäkerhet om vad som bör ingå i avtalet bör du alltid konsultera juridisk expertis.

Katarina Ladenfors, partner & advokat – Advokatfirman MarLaw